Introduktion

Oseriösa registrarer spelar en avgörande roll för cyberbrottsligheten genom att erbjuda cyberbrottslingar en fristad där de kan registrera och hantera domännamn som används för olaglig verksamhet. En registrar är ett företag som hanterar administrationen av domännamn på internet, men oseriösa registrarer kringgår eller ignorerar regelverk och bästa praxis och underlättar ofta medvetet användningen av domäner för skadliga ändamål.

Så här möjliggör oseriösa registrarer cyberbrottslighet:

Tillåter anonyma eller falska registreringar

Oseriösa registrarer ignorerar ofta kraven på korrekt WHOIS-information, vilket gör det möjligt för cyberbrottslingar att registrera domännamn med falska eller anonymiserade uppgifter. Denna anonymitet gör det svårt för brottsbekämpande myndigheter och cybersäkerhetsexperter att spåra de verkliga operatörerna bakom skadliga webbplatser, t.ex. nätfiskesidor, plattformar för distribution av skadlig programvara och C2-servrar (command-and-control) för botnät.

Ignorerar klagomål om missbruk

Legitima registrarer har vanligtvis rutiner för att svara på rapporter om domännamnsmissbruk, t.ex. nätfiske eller skräppost. Oseriösa registrarer ignorerar däremot ofta dessa klagomål eller fördröjer åtgärder, vilket gör att skadliga webbplatser kan vara online längre och orsaka mer skada. Detta tillvägagångssätt är tilltalande för cyberbrottslingar, som vet att de kan verka okontrollerat under längre perioder.

Värd för skadlig infrastruktur

Vissa oseriösa registrarer tillhandahåller inte bara domänregistrering utan även värdtjänster, vilket gör det ännu enklare för brottslingar att distribuera skadlig infrastruktur, som:

  • Phishing-webbplatser: Sidor som är utformade för att lura användare att lämna ut känslig information.

  • Skadlig kod: Domäner som används för att distribuera ransomware, trojaner och annan skadlig programvara.

  • Botnets kommando- och kontrollservrar: Domäner som styr infekterade datorer (bots) i ett botnät för att utföra aktiviteter som DDoS-attacker (distributed denial-of-service) eller massspamming.

Bulkförsäljning av domäner till brottslingar

Oseriösa registrarer säljer ofta domäner i bulk till cyberbrottslingar, vilket gör det möjligt för dem att registrera tusentals domäner snabbt och billigt. Dessa domäner används vanligtvis för:

  • Skuggning av domäner: Registrering av namn som liknar betrodda varumärken för att lura användare att besöka skadliga webbplatser.

  • Hosting med snabbt flöde: Frekventa ändringar av DNS-inställningar för att växla mellan flera IP-adresser, vilket gör det svårare att spåra den skadliga aktiviteten till en enda källa.

Underlätta “provsmakning” av domännamn

Vissa oseriösa registrarer deltar i en praxis som kallas ”provsmakning”, vilket innebär att man registrerar ett domännamn under en kort tid (vanligtvis fem dagar) och sedan avbryter registreringen utan att betala för den. Detta gör det möjligt för cyberbrottslingar att testa domännamn för skadliga kampanjer utan ekonomisk risk. Om domännamnet visar sig vara användbar registrerar man den permanent.

Säljer domäner till kända brottslingar

Oseriösa registrarer säljer ofta medvetet domäntjänster till enheter med tydliga kopplingar till cyberbrottslighet. De kan till och med annonsera att de är villiga att förbise olaglig verksamhet, antingen öppet eller genom ett rykte som byggts upp i vissa kretsar. Brottslingar söker sig till dessa registrarer på grund av total avsaknad och brist på granskning.

Manipulering av DNS tjänster

I vissa fall manipulerar oseriösa registrarer DNS-tjänster (den process som översätter domännamn till IP-adresser) för att kapa webbtrafik eller omdirigera användare till skadliga webbplatser. Detta kan göras genom att:

  • Omdirigera användare till bedrägliga webbplatser.

  • Ändra DNS-posterna för legitima webbplatser så att de pekar på skadliga IP-adresser.

Erbjuda sekretesstjänster till brottslingar för domännamn

Sekretesstjänster till domännamn döljer domännamns ägares personuppgifter, och även om de är legitima i många sammanhang erbjuder oseriösa registrarer sådana tjänster specifikt till brottslingar. Detta fördunklar ytterligare det verkliga ägandet och driften av domännamn som är kopplade till cyberbrottslighet.

Bristande efterlevnad av ICANN:s regler

ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) övervakar domännamnspolicyer, men oseriösa registrarer bryter ofta mot ICANN:s riktlinjer. De ignorerar protokoll som utformats för att främja ansvarighet och transparens i domännamnsägandet. ICANN kan återkalla en registrars ackreditering, men oseriösa registrarer tenderar att dyka upp igen under nya namn eller flytta till jurisdiktioner där efterlevnaden är svag.

Domänparkering och typo squatting

Oseriösa registrarer underlättar ”typo squatting” genom att registrera felstavade versioner av populära domännamn för att lura användare att besöka nätfiskesajter. De kan också ägna sig åt domänparkering, där de registrerar oanvända domäner men leder användarna till sidor fyllda med skadliga annonser eller exploit kits.

Mitigera problemet

Ansträngningarna för att motverka oseriösa registrarer omfattar ökat samarbete mellan cybersäkerhetsföretag, brottsbekämpande myndigheter och tillsynsorgan som ICANN.

Flera steg kan tas:

  • Starkare regleringar: Skärpning av reglerna kring domänregistrering, särskilt när det gäller verifiering av WHOIS-data.

  • Förbättrad tillsyn av ICANN: Öka ICANN:s möjligheter att återkalla ackreditering av registrarer som kontinuerligt underlättar cyberbrottslighet.

  • Svartlistning av domäner: Säkerhetsleverantörer och internetföretag kan svartlista domäner som är kopplade till oseriösa registrarer, vilket gör dem otillgängliga för användarna.

Utmaningen kvarstår dock att oseriösa registrarer ofta flyttar till jurisdiktioner med mildare internetlagar, vilket gör det svårt att genomdriva globala standarder.

Slutsats

En registrar som inte uppfyller kraven spelar en central roll när det gäller att göra det möjligt för internetbrottslingar att genomföra bedrägerier på internet. Deras bristande efterlevnad av branschstandarder och etiska metoder får långtgående konsekvenser och påverkar förtroendet för och säkerheten i hela onlinevärlden.

För att komma till rätta med problemet krävs samarbete mellan tillsynsorgan, branschintressenter, underrättelsetjänster och internetanvändarnas vaksamma medvetenhet för att säkerställa att internet förblir en säker och pålitlig plats för alla.