Digital tillit blir allt viktigare samtidigt som den blir allt svårare att hantera. När organisationer utökar sin användning av molntjänster, maskinidentiteter, uppkopplade enheter och AI fortsätter antalet certifikat och kryptografiska beroenden att öka. Samtidigt lämnar kortare certifikatslivslängder allt mindre utrymme för manuella processer och fragmenterat ägarskap.

Cybersäkerhetsbranschen har blivit exceptionellt duktig på att upptäcka hot, men betydligt mindre konsekvent när det gäller att störa den infrastruktur som möjliggör dem. Medan cyberbrottslingar automatiserar nätfiske, spridning av skadlig programvara och bedrägliga onlinetjänster i en aldrig tidigare skådad takt, förblir ofta processerna för att rapportera och eskalera missbruk fragmenterade, manuella och långsamma. Det är dags att ompröva hur branschen samarbetar för att minska den skada som orsakas av cyberbrott.

Den digitala transformationen har kraftigt ökat antalet identiteter som organisationer behöver skydda: användare, enheter, applikationer, API:er och arbetslaster. I centrum för detta tillitsekosystem finns Public Key Infrastructure (PKI). Men PKI räcker inte längre på egen hand. Som lyfts fram i Excedos perspektiv på digitalt förtroende har certifikatautomatisering blivit en affärsmässig nödvändighet, inte bara en IT-förbättring. I takt med att certifikatens livslängd blir kortare och hotbilden utvecklas snabbt måste organisationer gå från att hantera certifikat till att bli kryptoagila. Detta blogginlägg utforskar vad kryptoagilitet innebär, varför det är viktigt och hur organisationer kan utvecklas genom en strukturerad mognadsresa.